måndag 13 augusti 2007

Kompromiss

Livet erbjuder spännande saker, och oftast så måste man kompromissa för att få ta del utav dem.
Det kan röra sig inom familjen, kanske måste någon jobba lite mer för att det ska gå ihop till semesterresan.
Det kan röra sig inom skolan, det kanske inte går att klara kursen utan att läsa extra på sommaren.
Nästan dagligen sker kompromisser för att både förenkla och försvåra saker för oss. Men vi kanske vill göra det ändå i det långa loppet. För att alla ska bli nöjda i slutändan.
Även vi själva.

Sedan kärleken kom in i mitt liv så har jag börjat inse hur det verkligen är att kompromissa. Även om vi inte gör det med så himla stort allvar, så gör vi det ändå.
I början när man var sådär härligt nykär, när fötterna inte tog mark och man inte kunde göra något utan att tankarna togs upp av den andra människan, då flöt allt bara iväg.
Jag tror inte att jag mindes att något var svårt eller jobbigt, det var bara rosa moln och rosa sockervadd!

Sedan upptäckte man att det faktiskt kom annat emellan, det jobbades ju en del.
För min del var det ju lugnt, men han fick helt plötsligt sitta och fika efter sitt jobb lite då och då. Även då han kanske faktiskt borde ha åkt hem och lagt sig, för att kunna vara utvilad till nästa arbetspass.
Det hela blev ju helt klart lättare av att förhållandet styrktes och han blev alltmer hemma hos mig.
Kompromisserna blev inte lika självklara, vi sågs ju mycket mer. Till slut så mycket att vi faktiskt sa att han bodde här, även om lägenheten i stan fanns kvar till förfogande.
Och plötsligt blev allt sådär lätt och härligt igen. Rosa moln och varm choklad!
Dock blev det allmer påtagligt att vi inte skulle få plats båda två i min lilla stuga för evigt.
Jag hade lyckats tömma två lådor till hans förfogande, och hans dator klämdes in bredvid sängen. Sedan var resten kvar i lägenheten.
Här fick det liksom inte plats.

Efter att han flyttat ut hit på riktigt(med adressändring å allt), så blev snacket mer allvarligt på boendepunkten. Vi bodde för trångt och det kändes. Vi fick inte plats med hans saker, jag hade själv svårt att få plats med mina egna.
Ett sökande på annan bostad påbörjades, och vi tittade både på hus att hyra och hus att köpa.
Vi sa att hittar vi rätt, oavsett om det ska säljas eller hyras ut och vi har råd, då satsar vi på det.
I samband med detta började vi också se över vår ekonomi.
Jag är ju sjukskriven, och det är inget man blir rik på. Han jobbade som behovsanställd, men hade mycket timmar.
Det var ändå inget som skulle hålla så länge om vi skulle behöva ta ett huslån.

Sambon var ändå trött på sitt jobb, och började söka annat. Det tog inte alltför lång tid för honom att hitta ett heltidsarbete.
Jag själv hoppas fortfarande på att medicineringen ska ge ett positivt utfall, så att jag också kan börja jobba snart. Jag vill verkligen komma igång igen.
Vissa dagar tror jag mig kunna utföra mästerverk på alla områden, andra dagar kan jag inte ens resa mig normalt upp ur säng eller soffa. Det är så frustrerande.

Hur som helst, har man ett pengabehov så är den första bästa lösningen att se till att det finns en inkomst, sedan att se till att spara lite mer än vad som är brukligt.
Detta inledde dock till flera kompromisser hemma.
Bl.a så hade sambon gärna två olika pålägg samtidigt på sina smörgåsar. Oftast ost och skinka(och smör, för det blir ju så torrt annars..).
Så vi satt en morgon och diskuterade, och jag sa lite skämtaktigt att han får nöja sig med ett pålägg per smörgås nu när vi ska spara. Går ju inte att sitta och trycka i sig pålägg med mackor heller! Han grymtade väl lite om detta, men har sedan nöjt sig med ett pålägg - kors i taket.

Efter att ha sett mig sitta några morgnar senare med både smörgås, kaffe och yoghurt, kontrade han snabbt med att jag minsann fick välja bort en sak också.
Det gick ju inte att sitta och äta så mycket frukost om han var tvungen att välja bort ett av sina pålägg!
Så jag valde bort yoghurten... :)
Kaffet var otänkbart, och att inte kunna få doppa mina ostmackor däri, var också en förlust. Dessutom var det bara jag som åt yoghurt, så det fick bli det som försvann i från köplistan fortsättningsvis.
Visst hittar det ner i korgen ibland ändå, men det får inte intas som frukost längre, utan som mellanmål eller kanske kvällsmat i så fall. :D

Idag fick jag även kompromissa med själv, då jag glömde att köpa mer kaffe sist vi var till affären. Nu fanns det endast till en mugg kvar i paketet, och jag brukar alltid inta två muggar kaffe på morgonen.
Så lite kris är det i Bregott-fabriken!
Men men, har ju fått i mig halva frukostdosen i allafall. Värre blir det om några timmar, när förmiddagskaffet ska intas.
Då snackar vi verkligen kompromiss, det kan jag tala om...

2 kommentarer:

tommie sa...

Hade han tvingat dig att radera kaffet så hade jag tamejfasen hjälpt till att attackera honom. Det vore ju rena helgerånet att inte få häva en kopp i morgonstund. :)
Förresten längtar jag efter att få hälsa på er i Ölme. Jag måste ta mig dit! Så kan vi tvspelsnörda, fotografera och klappa djur!

Sundinska sa...

Jodu, utan kaffe då hade han fått sett på ragata!
Men till hans försvar och med en stor eloge, så kan jag ju tala om att han faktiskt hade insett allvaret och hade köpt med kaffe hem den här dagen! :)
Klart att du ska komma och hälsa på oss i Ölme! Det ser vi fram emot, speciellt Cheyenne och Rufus!