Solen har hittat mig!

Så har energizer-bunnyn uppstått igen!
Ni vet, så där som jag blir när vädret bara är kalas. Man vaknar med solen i ögonen och så går man ut, och trots värmen så kan man fortfarande andas och röra sig.
Det är uppiggande!

Så uppiggande att jag nog inte tänker skriva så värst många rader just idag. Ni som har varit med sen starten, vet ju att jag helst helgvilar ifrån bloggandet.
Det är bara om det uppstår saker som jag bara måste berätta om som jag skriver, sist var det ju vårt nya boende som var på tapeten.

Idag så måste jag ju tala om att vi under gårdagskvällen hämtade våra fyndsoffor, och att de var jättesköna och att allt avlöpte väl.
De står nu kvar utanför i flyttkärran, för vi kände att vi inte ville göra oss ovänner med nya grannarna genom att bära möbler efter 22.00. Även om det nu var fredag och helg.
Och så tänkte vi köra med en massa mer grejer nu när vi har kärra över dagen också.

Oroar mig bara för bärandet, för mina händer är ju inte som de ska vara. Och någon bärhjälp har vi inte lyckats ragga med oss heller.
Det får väl gå som det går. Får ta en extra Tradolan, och inte bära något som kan gå sönder när jag tappar det.
Ja, inte om jag tappar det, utan när. För tappar saker, det gör jag hela tiden. Helt lealös nästan!

Men nu ska vi skynda på lite, klockan springer och kärran har vi bara till 18.00.
Hej å hå!

Alltid är det något

Det är alltid lika roligt att höra att folk läser denna blog, men också att ni tycker om att läsa den!
Det är nu flera stycken som säger att den är rolig, tänkvärd och karismatisk.
Det roliga är också att människor jag inte känner har hittat hit, och skriver in kommentarer i inläggen. Jättekul att kunna gå in och läsa dem sen!
Tack! Och hoppas att ni fortsätter läsa och gillar!
Och fortsätt/börja gärna rösta och kommentera inläggen, det är bara roligt!

Jag hade planerat in min dag idag.
Jag skulle gå upp med sambon på morgonen, ut med hundarna, äta frukost och sen åka till Ölme för att se om mina händer orkar fixa lite där.
Sedan skulle jag in till arbetsterapin på sjukhuset, för att sedan skynda mig hem och ta emot en mäklare som ska hit och värdera ca kl. 14.30.

Det började bra, vi kom upp, hundarna kom ut, jag åt frukost och var i fulla bruk att komma mig ut i bilen när telefonen ringer.
Säkert mamma, men hon ringer sällan på mobiltelefonen.
Istället är det farbror Hyresvärd som säger att mäklaren kommer tidigare än vad som sagts.

"Jaha, när blir det då? Jag ska till sjukhuset kl 13.00."

"Han kommer efter lunch, så du får försöka fixa den där tiden så att du är hemma".

Hallå! Man fixar inte sjukhustider hur som helst, anar ni vad svårt det är att få tider idag? Och på en specialenhet!
Han, gamla gubben, borde väl ha varit sjuk nog i sina dagar för att förstå det.
Men nej, tydligen inte.

"När är efter lunch då?" Med tanke på att förmiddag blev till kväll innan mäklaren i onsdags kom..

"Han sa runt 12.30-13.00".

Jaha, det var den arbetsterapin. Vad glada de ska bli när jag ringer. Förvisso ganska så tidigt på dagen, men ändå. Hoppas att jag kan få några bra tider nästa vecka då.

Därmed sabbades en större del av dagens planering.
Och jag antar att även denna mäklare inte kommer att vara punktlig, det är det ingen av de andra som har varit hittills.
Så det blir väl att jag får sitta här och vänta, och inte få ett skit gjort även idag.

Alltid fasen är det något alltså.. *suck*

Tröttsamt, skötsamt och fyndat.

Igår var det allt en skum dag. Man höll på att både dö av värmeslag och flyta bort i svettansamlingar.
Efter en stilla stund liggandes i sambons armhåla innan morgonen dagats klart, insåg jag att jag faktiskt kunde ha drunknat. Är glad att jag hittade tillbaka till min egen sida av sängen innan det var försent.
Det kunde ha slutat illa.

Så tröttsamt det var att ta sig ur sängen sedan. Svetten lackade ju, så att ta sig i några bomullsbyxor, det var det inte tal om.
Vandrade smygsamt ut med hundarna för deras sedvanliga morgonkiss i trädgården iklädd en otroligt ful och luftande t-shirt.
När jag sedan kom in igen efter bara någon minut, så var den inte så luftig längre. Allting klibbade längs kroppen större delen av gårdagen, så t-shirten var bara början på en härlig ovädersdag.

Tröttsamt hittade sambon ut till sin bil för att komma till arbetet, tröttsamt hittade jag ut med hundarna på den sedvanliga morgonpromenaden, tröttsamt och mycket svårmodigt intog jag min frukost bestående av kaffe, kaffe och kaffe.
Liggandes på soffan i vardagsrummet efter alla muggar kaffe insåg jag att jag måste ju ta mig för något.
Visste ju om att det skulle komma en mäklare för värdering under dagen med, hade bara inte fått någon tid för när.
Tänk om han knackade på snart?

Från tröttsamt till skötsamt.
På bästa dugliga(?) sätt dammsög jag alla rum, torkade hjälpligt av alla dammiga bordsytor och hyllor.
Plockade in i diskmaskinen och drog av det värsta ifrån spisen, och torkade handfatet på toaletten.
Kände mig så duktig efteråt!:)
Med värkande händer intog jag dagens fjärde kaffekopp, innan jag sedan åkte iväg till återvinningscentralen med en del småsaker som skulle slängas.(som skulle ha slängts för längesen..)
Efter att även ha avverkat detta på min tröttsamma/skötsamma dag, så kände jag mig så duktig att jag faktiskt köpte en glass också...

Hemma igen, och då hade faktiskt sambon hunnit hem också.
Hungriga som svin var vi, men tyckte att det skulle kännas dumt och att vara i vägen om vi stod och lagade mat i vårt lilla kök när mäklaren kom.
Så vi väntade. Och väntade.
Halv sju på kvällen uppdagades mäklaren med hyresvärden. Vid den tidpunkten hade regnet öst ner i ett par timmar, men likväl hittade de in och gick runt flera varv inne i huset med alla skor på.
Tack för att jag dammsög hela jäkla dagen eller??

När de sedan så småningom hittat ut med sina blöta, skitiga skor, så kunde vi då äntligen laga vår efterlängtade mat.
Som vanligt hjälptes vi åt, alltsom medan vi båda turas om att titta lite på datorn emellanåt.
Det var under matlagningen som jag hittade soffgruppen.

"Fyndet" för 2500:-: en två-sits och en tre-sits soffa, modell Tomelilla från IKEA i blå klädsel(nypris 9500:-), nästan i nyskick. Klädseln var dessutom nytvättad.
Ringde direkt, den fanns kvar, så vi tog den!
På fredag efter att sambon kommit hem från jobbet, så åker vi och hämtar den och kan sedan stoltsera med att vi lyckats göra det första fyndet till vårt nya gemak!

Så även om gårdagen började svettigt och tröttsamt, så avslutades den med ett fynd, en god middag och en mycket svalare natt.
Jag behövde inte ens vara orolig för drunkningsolyckor. :)

Återvinning

Tack gode gud för reklam!
Och då menar jag inte alla dessa töntiga kortfilmer som man bara vill spy över på TV:n.
Nej, det ska vara den tryckta varan, helst i färg, som kommer med Posten helst varje dag.

Vi har ingen morgontidning, fattiga satar som vi är. Så istället tar man frukosten lite senare och läser reklambladen istället.
Helst ute i trädgården, så de flyger iväg vid minsta vindpust, och man håller på att dö av utmattning innan man får tag i dem.
Med andra ord ger de även en viss motion också, inte bara nöjet att sitta och dregla över dyra saker som nu - enbart nu - är prissänkta 0.02%.

Det där med enbart nu, det har Elgiganten inte fattat. De verkar bara leva i en enda tidsuppfattning, och det är ständig rea och oftast är det jubileum.
De fyller visst 10 år en gång i månaden.

Hur som helst, denna slags reklam kan göra sig användbar på så otroligt många sätt.
Den funkar utmärkt som toalektyr, och skulle toapappret vara slut så är det ju lugnt om det ligger en hope reklam på golvet.
Snacka om att komma ut till sin rätt dubbelt upp!
Själv lägger jag alltid ett reklamblad längst ner i kattlådorna innan jag häller på sand. Det underlättar när sanden ska bytas.
För att inte tala om när man planterar om blommor. Visst vill man ju skydda underlaget man använder, och vad är bra då? Jo men visst, reklam så klart.

Men framför allt så är denna ljuvliga reklam helt oslagbar när man flyttar.
Jag vet inte hur mycket reklam det ännu har gått åt att "slå in" alla glas och allt finporslin. Men det är mycket!
Med tanke på att vi nu är på vår fjärde glas/porslinslåda, så är jag väldigt glad över all reklam som trillar in nästan varje dag. Räddaren i nöden för vår del, nu har vi ju varken behövt tigga till oss tidningar eller köpa snuskpressen för att underlätta.

Fick också lära mig i en "Äntligen Hemma"-repris häromdagen, att reklambladspapper är utmärkt att ta som sista finish när man putsat fönster. Då blir det inga ränder.
Det ni! Iväg och prova med er.
Själv ska jag dricka kaffe en stund till och vänta på Posten, så att vi får mer användbar reklam.
Ungefär vid 10-10.30 är den nog här.

Simma lugnt! ;)

Natt-Ballerinan

Som alla har förstått vid det här laget, så finns det en sambo inblandad någonstans ibland allt annat skumt i mitt liv.
En riktig prins är han! <3
Han är också en obotlig sömnpratare och det har hänt, även sömngångare.
Men pratar i sömnen, det gör han konstant och han säger de mest konstiga saker ibland. Liksom de flesta som pratar i sömnen..

Minns någon gång i början när han flyttat in att han nästan skrämde livet ur mig. Jag vaknar av att han skriker: "Nej, NEEEJ!! Ta den inte, DU FÅR INTE TA DEN, ser du inte, den är blå, DEN ÄR JU BLÅÅ"!!!
Vad det var som var blått har aldrig framkommit, men i hans värld just då så var det något mycket viktigt.

Ofta mumlar han mest osammanhängande meningar emellan smackande läten och smaskningar med munnen. Och ganska söt är han att titta på samtidigt. :)
Vaknade en natt av att han stod och klädde på sig för fullt.

"Vart ska du?" var ju det jag undrade.

"Näe, jag ska väl ingenstans".

Varpå han sedan rask lägger sig ner i sängen igen - fullt påklädd - och somnar.
Morgonen efter berättar jag för honom, och han säger själv att han minns att han var uppe och klädde på sig för att det var något han skulle göra. Men han minns inte vad.

I natt tog han dock priset. Jag skrattade länge efteråt, och jag skrattar när jag tänker på det.

Vi var till IKEA igår, åkte direkt efter att han slutat sitt jobb i Karlskoga.
Var hemma igen efter nio på kvällen, och sambon skulle upp tidigare idag och var ganska trött.
Han gjorde därför klart sina saker på datorn, gick sedan till sängs och somnade ganska omgående.
Jag satt uppe vid datorn(som vi har trängt in i sovrummet) och lampan i hörnet vid sängen stod fortfarande och lyste. Rufus hade kurat ihop sig på min filt nere vid fotändan på sängen, och allt var lugnt och fridfullt.

Efter någon timme, så hör jag sambon börjar mumla.
Jaha, då är det dags ingen, undrar vad han ska prata om idag?
Han tystnar snart och verkar sova som en stock, nedtryckt med ansiktet i kuddarna, liggandes på mage och fötterna i någon konstig grodställning.

Så plötsligt sätter han sig upp i sängen.
Och börjar stamma något alldeles ofantligt!
Han försöker verkligen hitta ord, men det går inte och ju mer han försöker, ju mer frustrerad blir han. Han börjar famla med händerna på lakanet, ungefär som för att få ihop bokstäver till orden, men det finns inga bokstäver där!

Herregud, har han fått en hjärnblödning eller?!?

Men så får han syn på Rufus som ligger och kisar trött emot honom.
Då börjar gymnastiken..
Han sträcker ut ena benet i luften och börjar göra en massa konstiga rörelser med foten. Sträcker på den som en balettdansös och vevar och sparkar ut.
Samtidigt upprepar han för Rufus att allt är "Extrem".
Han tittar ena stunden på sin "dansande" fot, och andra stunden på den oförstående, trötta kattungen, som för att se att han hänger med i det han försöker tala om.

"Rufus, du förstår att allt är Extrem. Här", säger han. "Här, titta", samtidigt som han poserar med benet och foten. "Helt och hållet Extrem".

"Vad håller du på med", skrattar jag till honom.

Då vänder han huvudet mot fönstret och tittar ut drömmande:

"Det är så Extrem".

Sen börjer han sig ner till Rufus och "pickar" honom försiktigt på nosen, samtidigt som han säger "Ping" varje gång fingret träffar den gräddgula nosen.
Sen visar han med handen ute i luften där han innan vevade så med foten, tittar på Rufus och säger: "Det här Rufus, det är så bara helt Extrem".

Jag skrattar och undrar hur det egentligen står till.

"Älskling, är du vaken?"

Då tittar han trotsigt upp på mig, lyfter hakan och säger morskt:
"Ja-a".

Sen är det som att någon klubbar till honom i huvudet, för han tvärfaller tillbaka i sängen - och sover uppenbart ovetandes om något annat.

När jag sen ska gå till sängs, reser han sig upp på ena armen och tittar på mig - genom stängda ögonlock - och svamlar trött.
Jag pussar honom på näsan och säger att han ska lägga sig och sova igen.
Varpå han sakta lägger sig ner igen som om inget hänt.

Väl sängliggandes, så börjar jag tänka på min Natt-Ballerina som ligger bredvid mig, och jag försöker hålla mig men det går inte. Jag pressar underarmarna emot munnen för att inte gapskratta, och det vill inte ge sig!
Sängen gungar som i en dålig film, där scenen filmas i ett tjaskigt motellrum med massagesäng. Ni vet, där man får lägga i pengar för att den ska skaka.

Till slut vaknar sambon - på riktigt denna gång - och undrar vad det är som är så roligt.
Jag skrattar och talar om att det ju är han själv som är så rolig, men att jag ska berätta för honom när han vaknar istället. Samtidigt som jag skrattar ännu mer.
Tårarna sprutar, och sambon muttrar surt.
Vänder ryggen till mig och suckar som "Jäkla fruntimmer till att ligga och garva nu. Jag ska ju upp snart." :)

Berättade för honom i morse när vi vaknat, och då skrattade han själv åt det hela och undrade säkert själv vad han hållit på med.

Och självklart så vet han om att jag skulle skriva om det i min blog idag, så att ni inte sitter och tror att jag hänger ut honom ovetandes.
Min alldeles egen Natt-Ballerina, det är du det älskling.
"Extrem" på dig!

The Queen

Så är det måndag och helgen med den kompetenta dagen för trötta människor har avlöpt.
Skrev igår att jag faktiskt inte gjort någonting, men det stämmer egentligen inte.
För geniknölarna har gnuggats rejält framför datorn både fredag, lördag och söndag.

Förstås är det Travian, nätspelet jag är helt insnöad på, som har tagit upp min intellektuella hjärnhalva alla dagarna.
På den servern jag jobbat med i helgen, så är jag en hyfsad spelare.
Medelstor, med elva byar i nuläget och en hel del soldater.
Ändå så är det en fjolla som har tänkt sig att jäklas, och så illa blev läget till slut att jag fick frångå min eget startade allians och byta upp mig till en annan. Naturligtvis tog jag med mig mina alliansmedlemmar, kunde ju inte lämna dem i sticket heller.

Trots alliansskapet med den ganska stora alliansen, och trots att jag själv utvecklade mina byar till max under natten mellan lördag och söndag, så vill inte människan ge med sig.
Nu är han bara arg för att jag sumpade hans tidigare planer, och vill bara demolera.
Ja ja, kom igen då puttefnask! :E

Mitt i all orostämning och krig, så satte jag mig sonika djupt ner i soffan med en mugg rykande kaffe och en förpackning kakor och lät ögonen följa ett skådespel på TV-rutan.

Filmen The Queen hade äntligen hittat in i DVD-spelaren, och jag som inte trodde att den var något annat än ren monarkipropaganda, satt faktiskt mycket fascinerad och följde dialog på dialog.
Visst handlar den om Englands drottning, men framför allt handlar det om hennes agerande för tio år sedan i samband med Prinsessan Dianas tragiska olycka och bortgång.
I samma veva börjar även Storbritanniens föredetta premiärminister Tony Blair sin post, vilket blir en ganska så hektisk och jobbig start.

Så visst handlar den om "The Queen", men också mycket om Blair, prinsessan Diana och ganska mycket om hur befolkning och övriga världen agerade i samband med dödsbudet av Diana.
Mycket välgjort, sevärt, tänkvärt och rörande.
Och mycket välspelat av Helen Mirren som "The Queen", helt otroligt faktiskt. Den Oscars-statyetten var hon absolut värd!

Har du inte sett filmen, så tycker jag att du ska göra det. Du kan ju inte mer än gilla eller ogilla eller hur?(kändes bättre än att skriva hata eller älska, det är så stora motpoler.)

Själv är jag en riktigt utpräglad filmnörd, och inte har det blivit mindre film utav att man varit sjukskriven - nix pix!
DVD-spelaren har gått varm mången gång under den här tiden, och jag har sett både bra och sämre filmer. Mestadels bra faktiskt, och det är ju bra.
Först att vara sjuk och sedan att se en massa dåliga filmer - ingen höjdare. Man behöver ju piggas upp mitt i det tråkiga, och det görs hyfsat av en bra film.

Bra filmer som setts är bl.a:
Eight Below, På andra sidan häcken, Babel, Human Trafficking, The Departed, Apocalypto och Music & Lyrics.
Högsta poäng för den mest sevärda filmen är dock NÄR MÖRKRET FALLER.
Oj oj, den ligger på en helt annan nivå, och den är dessutom svensk!
Ja, ni läste rätt. En svensk otroligt bra film och nu snackar vi inte Beck, Wallander eller Ingmar Bergman på något sätt. Vi snackar en helt annan dimension på svensk film.

Så innan ni bestämmer er för att se The Queen, så tycker jag att ni definitivt måste se När mörkret faller. Mer filmvaluta är svårt att få - speciellt då som den faktiskt är svensk.

En alldeles för snabb helg

"Men söndagen är ju inte slut än". Nej, men snart.
Den här helgen har gått alldeles för fort och jag har verkligen inte gjort någonting. Tog verkligen fasta på hela konceptet DAGEN FÖR TRÖTTA MÄNNISKOR och har bara slöat hela helgen.
Igår kväll var jag så trött - hallå! Jag är ju nattmännsika!!! - att jag nästan somnade när jag satt på toaletten.

Det verkar som att det har gett utdelning att gå upp alla tidiga morgnar med sambon under veckorna iallafall. Å andra sidan har jag faktiskt fått ganska mycket gjort på förmiddagarna, efter frukost har jag liksom bara strömmat ut energi till en massa nödvändigt.
Jag har diskat(satt igång diskmaskinen), jag har städat lite(kastat några blad reklam och godispapper), jag har plockat ner saker i flyttkartonger..
Det sista ska jag dock ha en jäkla eloge för, för jag har faktiskt tömt klädkammaren.
Och efter det så har jag insett att jag kan klä alla hemlösa barn i Uganda på bara några minuter. Håll ut där borta, jag ska rensa när jag packar upp allt igen. Ni ska få säckvis med lastbil!

För det finns väl inget bättre att ha en klädkammare, uppfylld tillbredden, med härliga, chicka storlekar som 38?
Nej, jag vet! Jag älskade att se dem!
Tänk att jag faktiskt burit upp dessa kläder med elegans och njutning för inte speciellt längesen. Det kändes därför extra hårt att stå nedböjd över dem i ett par fula jeans storlek 48. Så hårt att jag drack en extra kopp kaffe. Det är vätskedrivande vet ni.. :)

Iallafall så är det läge att göra en rejäl utdrivning på kläder när vi flyttat färdigt.
Jag orkade inte göra det nu, kändes som en bättre idé att göra det när jag packar upp allt och det ska in i garderober. Och kanske är man på en bättre gräns då med. Man har flyttat till ett nytt ställe, och det är roligt att förnya en del saker.
Ut med det som känns gammalt och unket, in med nytt, fräscht som gör att man mår bra igen.

Om vi ändå var rika... Då skulle det kännas mycket bättre att förnya sig.
Mycket bättre.