måndag 30 juli 2007

Hur ska allt gå?

Mitt i all glädjeyra och fullkomlig lycka över att äntligen ha hittat ett större och passande boende, har ändå en viss oro börjat kännas av längst där inne.
Inte över mig och sambon, nej absolut inte!
Utan mer; har jag råd, ska djuren trivas, tänk om grannarna är dumma?

Tänk om katterna försvinner? De har ju ändå bott på ett och samma ställe i över sju år. Det är min största oro.
Vi kommer ju att bo i en lägenhet(förvisso görstor) på andra våningen, och vi ska bygga en kattramp ner ifrån balkongen. Grannen på samma våning har en sådan, och det funkar tydligen jättebra.
Bara inte katterna lär sig att de får gå in genom stora dörren, utan bara kommer in och ut via rampen. Och visst, de lär sig snabbt och det kommer säkert att gå jättebra.
Men tänk om de längtar tillbaka hit och börjar vandra? Eller får jättemycket stryk av de andra grannars katter och bara bestämmer sig för att sticka därifrån?

Många orosmoment angående mina söta katter. Behöver inte blir oroad över att de ska bli överkörda mer iallafall, alltid något...

Sen pengar. Man vill ju kunna betala för sig och ändå unna sig saker ibland.
Jag är ju sjukskriven för tillfället, men jag hoppas ju verkligen att jag inte ska vara det någon längre stund framåt.
Kommer jag att ha råd att betala min del varje månad?
Vi behöver en del nytt möblemang med, om inte annat för att fylla ut denna stora lya.
Jag har inget sparat, ska jag ta ett lån?
Har nu satt ut min motorcykel på annons, och hoppas på lite möbel- och sparpengar för framtida bruk. Vet ju faktiskt inte hur bra jag kommer att kunna använda den sen heller.
Har inte kunnat köra den på ett och ett halvt år, och det är ju tråkigt att den bara står och inte blir använd.

Största oron är dock min mamma.
Hon är skriven hos mig, då jag förvaltar hennes pengar och betalar hennes räkningar. Men hon bor i en egen lägenhet i stan, och får vård i Karlstads Kommun.
Problemet är då vad som händer när vi flyttar till Kristinehamns Kommun, hon får all sin vård i Karlstad, men är skriven hos mig?
När vi flyttar hamnar hon alltså automatiskt i Kristinehamns Kommun. Kommer Karlstad att vägra henne vård då?

Sambon sa att vi ju kunde skaffa henne en boxadress i Väse, så hon ändå bor kvar i samma kommun och jag ändå har nära att hämta hennes post.
Men det är svårt att få postbox, och om det en finns någon ledig så de är ganska dyra.
Och så får vi göra två adressändringar, för det räcker ju inte redan med kostnaden på 1100:- att flytta telefonabonnemang och bredband, och 370:- för adressändring bara för oss...
Trodde jag skulle svimma när jag hörde Telias hutlösa "flytt-inkasso".
550:- för att flytta telefon och ytterligare 550:- för att flytta internet! Det är ju helt sjukt!

Så vi har en saftig första räkning framför oss om man säger så, och jag grämer mig.
När man väl kommit till rätta och allt är iordning, så är det nog ingen fara på färde. Knapert, ja visst, men jag ska väl inte gå hemma jämt heller. Jag vill verkligen kunna börja jobba igen, även om det kanske inte är aktuellt med mina händer i nuläget. Men snart iallafall!

Mitt i all röra, för vi har ju bara en månad på oss att flytta, så ska vi hålla snyggt för diverse mäklare och spekulanter. För lilla sötstugan där vi bor nu, den ska säljas minsann.
Hur fasen håller man snyggt när man flyttar som bäst? Det är ju då all skit och dammråttor kommer fram till max.
Så då ska vi behöva tänka på att hålla öppet hus för fint folk nu också, när vi har bråda dagar och bara vill bli klara, det är ju så man vill grina.
Dessutom har mamma bara sin lägenhet i stan till den 31 augusti, så henne måste vi också flytta åt på den här månaden. Och henne har vi inte ens fått tag i en ny lägenhet till än, så det är verkligen ett orosmoment.

Hur ska allt detta gå EGENTLIGEN?

Inga kommentarer: