Vi fortsätter där vi avslutade...
Det visade sig på Mazons morgonplåtar att det som fanns i magen inte hade flyttat sig något.
På 16 timmar i en liten valpmage är ju inte det någon höjdare.
Det började pratas eventuell operation, men veterinären ville ändå pröva något annars först. Speciellt som Mazon också var lite piggare idag.
Det ville sig att de ville behålla honom på kliniken under dagen.
Han skulle få dropp och paraffinolja intravenöst, och en massa annat, och de skulle ta nya röntgenbilder under dagen.
Halv fem på eftermiddagen skulle jag åter vara där och då hoppades vi på att det hänt något. Annars skulle de ringa och tala om.
Det var så svårt att lämna honom! Jag grinade som ett såll i bilen.
Klockan fyra stod jag och spatserade utanför kliniken, så nervös och orolig som bara en förälder kan vara. Men de hade ju inte ringt, så då måste det ju ha gått bra.
Klockan fem satt jag fortfarande i väntrummet och väntade på att få hämta min valp.
Strax före fem hade det sprungit in en kille med en hund som blödde väldigt, och efter det var det lite kaos på kliniken.
Till slut kommer det ut en djursjukvårdare som hjälpt till med Mazon kvällen innan, och hon talar om att han mår bra och att jag ska få följa med till ett annat väntrum längre in.
Sittandes i säkert en kvart där med, så tittade det snart ut ett ulligt ljushuvud ifrån en dörr.
Kommer han att känna igen mig nu då hann jag tänka, men så fort han såg mig så höll veterinären på att tappa honom!
Han hoppade och studsade och skällde glatt, och väl i min famn började ett pusskalas som höll på ända tills vi kom ut i bilen!
Och då hade vi ändå suttit med veterinären och pratat en bra stund innan vi kom iväg.
Faran för Mazon är dock inte över.
Det ser fortfarande ut att sitta något i tjocktarmen, men det har rört på sig nu åtminstone.
Så med paraffinolja och specialmat till valpar med känsliga magar, ska vi nu försöka låta det komma ut den naturliga vägen i allafall.
Men blir han sämre, eller fortfarande inte kan bajsa, ja då är det All Helgona-helgen för Mazon inne på djursjukhuset...
Igår kväll kom det dock ut något väldigt väldigt löst, men på morgonen idag så har han faktiskt bajsat! :)
Och så var det ju jag som inte skulle bli en sådan där förälder som satt och pratade bebisavföring........
fredag 2 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hej tjejen! TÄNKER PÅ ER!!
Håller tummarna att allt går bra..Brorsan här pussar & ger många krya på dig kramar....
Usch.. jag ska hålla alla tummar för att det ska gå bra! Kram från mig
Han är redan bättre, så vi har sluppit att vara på djursjukhuset hela under helgen iaf!
Under hela helegn ska det ju vara...:)
Hrm. Tryckfelsnisse kommer aldrig att få sparken iaf...
Skicka en kommentar